Leonida Mastrodicasa, 1888-1942

Leonida Mastrodicasa, 1888-1942
av Nick Heath

En kort biografi om den italienske anarkistiske metallarbetaren, kämpen från spanska inbördeskriget och den franska motståndsrörelsen Leonida Mastrodicasa, som dog i ett nazistiskt koncentrationsläger 1942.

Leonida Mastrodicasa

Född 23 januari 1888 – Ponte Felcino, Italien, död 20 mars 1942 – Tyskland

Leonida Mastrodicasa föddes i Ponte Felcino, nära Perugia, den 23 januari 1888. Han var son till en anarkist, Iborio, och flyttade 16 år gammal till Terni för att ta anställning som metallarbetare och blev själv anarkist. Han startade en anarkistisk ungdomsgrupp i Ponte Felcino.

Han arresterades 1906 under en protestdemonstration och deserterade 1909 under en inkallelseceremoni. Efter en amnesti vägrade han delta i kriget i Libyen och korsade i hemlighet gränsen till Schweiz där han blev kvar tills efter Italiens inträde i första världskriget.

Han var en entusiastisk supporter till och journalist på tidningen Risveglio Anarchico (Anarkistiskt Återuppvaknande). Han fängslades av de schweiziska myndigheterna 1918 vid bombaffären i Zürich och låstes in i Vallorbefästningen. Han återvände till Italien efter en amnesti och tog åter upp anarkistisk aktivitet i Umbria tills fascismens maktövertagande tvingade honom att emigrera. Han slog sig ner i Paris och skrev för de anarkistiska tidningarna Adunata dei Refrattari, Risveglio Anarchico och senare för Luigi Fabbris tidskrift Studi Sociali, signerande sina artiklar med namnen Numitore, Nemo, P. Felcino och Leomas.

Han redigerade anarkisttidningarna Lotta Anarchica (Anarkistisk Kamp) och Lotte Sociali (Sociala Kamper). Han for till Spanien i augusti 1936 och slogs i inbördeskriget vid Monte Pelato. Han satt sedan i redaktionen på Guerra di Classe (Klasskrig), tillsammans med den italienske anarkisten Camillo Berneri. Han delade bostad med Berneri, Barbieri, Bonomini, Corsinovi och Tantini vid Plaza Angel i Barcelona. Han bevittnade händelserna i maj 1937, då kommunistpartiet befäste sitt grepp över Republiken, och stalinisternas mord på Berneri och Barbieri.

Han återvände till Frankrike trots en utvisningsorder som hade utfärdats mot honom. Han inspärrades i koncentrationslägret Argeles och var medlem i gruppen Liberta o Morte (Frihet eller Död) där tillsammans med Angelo Bruschi, Carlo Montresor, Bruno Salvadori och andra.

Efter Paris fall deltog han i motståndsverksamhet. Han fångades av nazisterna och deporterades till ett tyskt koncentrationsläger. Han dog där den 20 mars 1942.

Nick Heath
Översatt från libcom.org i januari ’09.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: