CJ Björklund: Anarkisten John Henry Mackay

CJ Björklund:
Anarkisten John Henry Mackay.
En kulturens och frihetens förkämpe.
Brand 25 1933

En av anarkismens fängslande gestalter har gått ur tiden. John Henry Mackay dog i Berlin den 16 maj, han var skotte till börden, född i Greenock den 6 februari 1864. Vid sin död var han således 69 år. Hitlerväldets seger har säkerligen bidragit till att påskynda hans död, som möjligen var frivillig.

Mackay, som tidigare torde ha varit oberoende i ekonomiskt avseende, har under senaste tiden haft att dragas med ekonomiska bekymmer. Hans stora och i allra högsta grad värdefulla samlingar, som i all synnerhet har intresse för den internationella arbetarrörelsen, vet man nu inte hur det går med. Komma dessa skatter att rövas av fascisterna? Få nazisterna tag i dem, så komma de säkerligen att förstöra samlingarna, till stor och säkerligen delvis obotlig skada för kulturen.

John Henry Mackay kom i unga år till Tyskland, där han uppfostrades. Vid universitetet i Berlin, Kiel och Leipzig studerade han under flera terminer filosofi, konst och litteraturhistoria. 1885 utgav han en diktsamling om Skottland, sitt hemland, som han kallade: ”Höglandets barn”, därefter utgav han ett sorgespel, första bandet av ”Dikter”, en novellsamling ”Skuggor” samt den sociala dikten: ”Arma parato fero”. Socialistlagen, som då införts, förbjöd denna dikt. 1887 reste Mackay till London.

Sommaren 1887 avslutade han sina Berlinnoveller ”Modernt stoff”, kärleksdikten ”Helena”, samt första samlingen av hans dikter under titeln: ”Framgång”. Från engelskan översatte han ”På andra sidan vattnet”. År 1887 lärde han närmare känna den sociala rörelsen och på vintern detta år skrev han sina berömda dikter ”Storm”, som citerades och lästes överallt där tyska språket talas.

I Rom år 1900 fullbordade han sin roman ”Anarkisterna”, som utkommit på engelska, franska, holländska, tjeckiska och svenska språket. Det är det enda arbete av hans hand, som finnes översatt till vårt språk. Förutom hans berömda diktsamling ”Storm” har en diktsamling, som heter ”Det starka året” samt noveller: ”Äktenskapets människor”, ”Den sista plikten”, ”Albert Schnells undergång”, ”Simmaren”, historien om en lidelse (tillhör hans senare arbeten), samt naturligtvis hans arbeten om Stirner: ”Max Stirner, hans liv och verk”, ”Små skrifter och polemik”, med flera.

Mackay har således utvecklat en omfattande litterär produktion, och som kännare av Max Stirner torde Mackay vara oöverträffad.

Han var en lidelsefull anarkist, som i staten såg frihetens största, ja enda fiende, ty staten är det organiserade våldet. Liksom våldet är dess innersta väsen så är rovet dess privilegium, frånrövandet av den ena till förmån för den andre dess medel att existera. Se i dag på den tyska staten!

För den som i ungdomen haft tillfälle att växa upp med Mackays tyska skrifter som andlig näring, känns det dubbelt smärtsamt att säga farväl av frihetsförkunnaren John Henry Mackay. Men hans verk lever. Och även om de nazistiska tyrannerna bränna hans verk, döda hans tankar kunna de icke. De leva och skola segra!
C. J. B.

Ateism.
Av John Henry Mackay.

Det är ju möjligt, då mitt öga brister
och jag sänks ned i dödens mörka natt,
att mitt förstånd av plågorna jag mister
och läppen stammar fram en bön så matt.

Det är ju möjligt med en lögn jag skrider
ifrån ett vara där jag sanning lärt, –
men då helt visst jag svåra smärtor lider
och mitt förstånd är föga tilltro värt.

Men är min själ ej utav plågor bunden
och mitt förnuft som uti hälsans dag,
då skall jag viska i den sista stunden,
då flämta skall mitt hjärtas sista slag:

Jag går från livet utan all förbidan
att i ett annat saligheten få,
jag tror ej på ett liv ”på andra sidan”,
ej heller på en gud i himlen blå.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: